lördag 12 februari 2011

Downton Abbey samt ett försvar för kostymfilmen


Downton Abbey började gå på SVT igår, lördag. Många (snubbar oftast) fnyser föraktfullt när man säger ordet "kostymfilm". Jag säger alltid exakt samma sak. Vad är kostymfilm? "Ameh så här korsetter och prata konstigt" säger de då. Så var går gränsen mellan att folk har på andra kläder än vad man har i Sverige 2011?

Är det en kostymfilm om det utspelar sig på 80-talet?
I rymden?
Vilda Västern?
Andra världskriget?

Nej: Andra världskriget är coolt, gränsen folk verkar dra är sekelskiftet 1800/1900. Innan detta är det kostymfilm, och usch och fy och "jag kan inte relatera".

Tur för dessa retards med underutvecklad logisk förmåga som tror att de bara orkar se film eller serier där folk har jeans och säger "tjena" kan ändå titta på underbara Downton Abbey. Det första avsnittet utspelar sig 1912. ( Och för den som missade gårdagens första avsnitt finns det på SVT Play, här.)

Jag citerar handlingen:
Downton Abbey, ett gods som varit i familjen Crawleys ägo sedan 1772. Här i de vackra salongerna och sovrummen lever godsägaren och hans familj, men i och kring köksregionerna lever tjänstefolket, som håller lika hårt fast vid sina traditioner och roller som godsägarens familj. Bland de som lever en trappa ned är det många som ser sitt arbete för familjen Crawleys som ett kall, men några är bara på genomresa på jakt efter nya äventyr. En stor skillnad är dock att alla där "nere" vet så mycket om dem där uppe, men att de ovanför inte har en aning om dem.

Det var så fint och rörande. Jag säger bara betjänten Bates - när O'Brian sparkade undan hans krycka så han föll inför alla, inför hertigen - jag var tvungen att byta kanal för att det var så hemskt...och Maggie Smith som stenhård adelsdam, åhhh..!

7 avsnitt, OCH det ska bli en andra säsong!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar