1983 kom serien V på tv. Alla såg den. Alla. Alla utom JAG eftersom mina föräldrar var oerhört stränga när det gällde sådant som kunde ge mig mardrömmar, och till det räknades tydligen hårdsminkade brudar i röda overaller som med hjälp av dålig dataanimation åt råttor och sköt laserpistol med samma friska humör. Med hjälp av tidningen Okej och kompisar vars föräldrar inte var lika nogräknade hade jag någorlunda hum om vad serien handlade om, den onda hette Diana (se bild, herregud vilken 80talsestetik de onda ödlorna körde med!), den snygga hette Mark (det var förstås en oerhörd skam att inte få se V, så jag ljög och att att jag var kär i Mark jag med, för det skulle man) och det var någon slags skräckslutscen där ett nyfött hybridbarn ser ut som ett vanligt spädbarn, men som plötsligt sträcker ut en ödletunga - läbbigt!
Men trots dessa små glimtar in i den fascinerande V-världen var den ändå nästan helt utan förförståelse som jag kastade mig in i den nya versionen av V. Storyn är: Stora rymdskepp hovrar plötsligt över varje stor stad i världen.Deras ledare och drottning är "Anna". Anna talar med sin milda röst till världens nationer om fred, förståelse och erbjudande om att få ta del av utomjordingarnas teknik och medicinska framsteg. Men MOAHAHAHA vad de inte vet är att de så klart har onda avsikter. Det startas snart en liten motståndsrörelse, "The fifth column", i New York med lite udda människor - en FBI-agent, en präst, en terrorist och en snäll v-ödla som förändrat sin syn på människor genom att han mötte kääärleken. FBI-agentens 17-åriga son Tyler kärar ner sig i v-ödle-Annas dotter Lisa, som bara spelar sina känslor för honom - eeeelleeeer?!
Det mest spännande med den här serien är så klart - vem är ond och vem är god? Vem kan man lita på? Det är inga, eller extremt få, strider med laserpistoler. Inga biljakter, inga handgemäng. Men trots, eller tack vare (jag tycker nämligen actionscener är skittråkiga och tjatiga) det blir man helt hooked på spelet mellan motståndsgruppen och V:arnas ledare Anna (bild nedan). Och det hela handlar om vilka världens invånare ska tro på. Ska de lita på att Anna och de andra kommer med frälsning på jordens elände? Eller på den lilla motståndsrörelsen? Det är skitspännande faktisk
t, och ett par intressanta karaktären, nyhetsreportern Chad Decker (Scott Wolf från Ensamma hemma!!) som anar vilka the Visitors egentligen är, men som struntar i det för egen vinnings skull.Men. Vad fan. Det är så jävla ologiskt att ödlorna inte avslöjas för vilka de är. DET ÄR 2010 FOR GODS SAKE - har motståndgruppen hört talas om internet? You Tube? Twitter? Facebook?! De kämpar och kämpar för att världen ska få veta sanningen bakom vilka besökarna är, men det funderar inte en enda sekund att fota en ödla utan sin hudkostym och lägga upp på internet? Nej istället tar de sig upp till moderskeppet, farligt farligt, hijackar en sändning som visas på moderskeppets undersida (som fungerar som en gigantisk tv-skärm) för att lägga upp ett ändå kryptiskt meddelande. Istället för att skapa ett fucking klipp på You Tube. SÅ ologiskt.
NEJ det är inte heller logiskt att det finns rymdskepp osv, men hur overkligt det än är så måste man ändå följa lagarna för det universum man skapat! Så nu är det en framtid som på alla sätt är så vår - fast MED aliens och UTAN internet?! Irritation jag inte kan släppa.
Kommentarer
Skicka en kommentar